söndag 12 september 2010

The Nanny - en antifeministisk bimbo i kortkort??

En av mina favoritserier när jag var liten. Jag var en Barbienörd under uppväxten, jag bearbetade allt i min Barbievärld och även det jag såg på TV. Jag har ett minne av en solig sommareftermiddag, The Nanny stod på i vardagsrummet, altandörren var öppen och jag växlade mellan att sitta på mitt gula täcke ute på gräsmattan med mina dockor och att springa in och kika på den färgglada brunetten i kortkort. Barbie och The Nanny? Förvirrade feminister vrider sig i datastolarna där hemma. Många tål inte Fran Fine. Min syster var hemma hos mig för inte så länge sen och hon vädjade till mig att stänga av dumburken när Miss Fine struttade runt med sitt nasala bräkande. Det rullades med ögon när hon flörtade med sin chef.

I 6 år tillät hon Mr Sheffield släpa henne efter sig och nöjde sig på det mest patetiska sätt med sitt liv som barnflicka. Eller?
Jag erkänner, det störde mig att hon inte gav upp på Mr Sheffield ibland. Men jag tycker heller inte att hon var svag som stannade kvar. Det hon strävade efter var att leva ett gott liv med de människor hon älskade. Hon var aldrig rädd för att uttrycka sina känslor och åsikter, aldrig rädd för att någon skulle tycka att hon var "för känslig". Hon sa emot Mr Sheffield utan att blinka. Och han lyssnade. De krångligaste situationer tog de sig igenom. I ett avsnitt visade man tydligt att de väntade med sitt kärleksförhållande av respekt för barnen. Om det inte skulle fungera.

Fran Fine, en bimbo? Vi ger inte kloka föräldrar nog cred i dagens samhälle. Fran Fine är ett gott exempel på en god förälder som genom att vara sig själv, genom att se och lyssna på barnen som sina jämlikar nådde fram till dom med sitt budskap. Var dig själv. Maggies självförtroende blommade, Brighton fick mer medkänsla för sina systrar och Grace.... haha ja, Grace fick helt enkelt vara excentrisk. Skillnaden var att någon nu lyssnade på henne.

Många tycker att Miss Fine klädde sig olämpligt för att vara en barnflicka. Men jag citerar min mamma: "Det är viktigt att människor som jobbar med barn har färgglada och roliga kläder."
That's all. Att jobba med barn ska inte vara deprimerande. Det behövs fler färgglada vuxna på dagis. Fran passade inte in i sammanhanget, utifrån sett. Men när man väl lärde känna henne så charmade hon alla.

The Nanny har en speciell färgglad plats i min barndom. I love you Fran. Eller, som Miss Fine skulle sagt: I love you more.

1 kommentar: