Rapport till himlen

Jag har nu kommit halvvägs i Rapport till himlen och kan med glädje säga att jag minns rätt: den är riktigt bra! Ulf marmros har förlagt handlingen i en svensk stad i glowing 50-talsljus och rekvisita i form av raketost och bingohallar men med moderna karakärer som den modern ensamstående mamma med Snoop dog-flätor (kommer inte på vad de egentligen kallas) och den rökande, vinande och sportande prästen. Magisk stämning, pokaktigt söta Johan Widerberg och för att inte glömma: Pappa Skarsgård! Ni har säkert hört mig och Anna tråna efter A-Skars, med äldst är bäst! Stellan Skarsgård är kanske inte den vackraste av män, men det gottgör han med ångande, sexdrypande utstrålning. Ni hör, jag är helt golvad. jag längtar till ikväll när jag kan sätta mig framför tv och se klart serien! Sen ska jag skynda mig att lämna igen den så att nån annan får se den. =)


Jag säger det igen: låna film på bibblan, ni vet aldrig vad som händer

Bevvan!

Ni har väl inte missat att tonårsseriernas moder, Beverly Hills 90210, går på fyran varje dag? Två avsnitt på raken, så de är redan på tredje säsongen. Det finns så mycket att älska med tidiga Bevvan; Steves frisyr, David Silvers dansande, Brandons präktighet, Donnas blommiga klänningar (och senare silikonbröst), Dylans pannrynkor, Brendas badassness, alla moralkakor som serveras. I avsnittet jag ser i detta nu lär vi oss att rökning är dåligt, och att man inte ska lita på rökare och/eller dålig journalistik. Åh Brenda, when will you learn? En kul grej är att i stort sett alla kläder tjejerna har lätt skulle kunna säljas på Monki! Det är ju inte utan att jag blir sugen på en blommig bomullsklänning...

Annars ser jag fram emot det klassiska avsnittet när Donna druckit champagne på the prom och inte får ta examen, och alla ba chantar Donna Martin graduates! Klassiskt tv-ögonblick.

Per Hagman och luggen

Ingen har väl missat att det är 90-talsrevival på gång (säger bara en sak: cykelbyxor på HM!), och jag sväljer det med hull och hår. Ett tecken på 90-talets återtåg är att Per Hagman är tillbaka med ny roman, Vänner för livet, som jag står i kö på på UB. I väntan på att jag ska få den passade jag på att låna några av hans tidigare böcker. Igår kväll läste jag hans debut Cigarett från 1991 som handlar om Johan som jobbar som servitör på Hard Rock Café och allmänt hänger runt och festar. Det är allt som händer, men den är riktigt kul att läsa som tidsdokument. Några exempel i mitt favoritformat listan:

• Johan och hans vänner håller koll på var de håller hus genom att ändra meddelandet på telefonsvararen
• De hänger på spelhallar
• Musiken: mycket Elvis Costello, Imperiet och jävligt mycket snack om tjejer som ligger med Electric Boys
• Johan har MTV i bakgrunden ungefär halva boken
• Mycket skämt om aids
• De spelar Leisure Suit Larry
• Att en tjej kräver kondom för att ligga är skäl nog att bli chockad och gå därifrån

Man kan även peppa för hans nya genom att läsa en kul intervju med honom på DN Bok. Men satan vad 90-talssnygg den unge Per Hagman var!

Säger bara luggen! Kan inte den göra comeback? Eller det har den väl gjort litegrann, Robyn-frillan som alla tjejer hade för nåt år sen var väl egentligen en uppdaterad variant? Men jag vill ha mer 90-talsluggar bland Umeås män i åldern 21-30! Ingen har väl förresten gjort den bättre än Brett Anderson när det begav sig:

Svartvitt verkar ha varit hett på 90-talet...