Visar inlägg med etikett läsa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett läsa. Visa alla inlägg

lördag 26 mars 2011

Diana Wynne Jones

Diana Wynne Jones, en av mina absoluta favoritförfattare har avlidit. Nu måste jag sluta vänta på hennes böcker, det känns helt tomt. Jag avundas er som inte har läst något av henne än, som har allt framför er. Och om ni låter bli, om ni aldrig läser en endaste av hennes böcker är ni tokiga. Läs!

Fyra vägar in:

På svenska:
"Trollkarlens slott"/"Det levande slottet"
"Tidens mittpunkt"
"Hundstjärnan"
"The time of the Ghost" finns inte översatt till svenska.

De kan vara svåra att köpa på svenska, men de finns på biblioteken.

onsdag 29 december 2010

Kapten Nemos barn

Hej såhär i efterdyningarna av julen!

Jag vill rekomendera er en dokumentär som gick på svt nu under julhelgen, nämligen Kapten Nemos barn, den handlar om hur nyfödda barn förväxlades på en sjukstuga i en västerbottnisk ort på 50-talet (tror jag det var)och hur det gick för de familjer som drabbats av detta. Jäkligt spännade dokumentär där man verkligen kan påstå att verkligheten överträffar dikten! Vill man läsa mer om det kan man också läsa P.O Enqvists (som var släkt med en av de drabbade familjerna) roman Kapten Nemos bibliotek som ska ta upp händelsen. Jag ska iaf ta mig till en bibbla och och läsa den.

måndag 27 december 2010

Muminmord

"Å andra sidan finns en konsensus om att filmer på kända figurer ökar bokförsäljningen. Ett tydligt undantag från detta måste dock Tove Janssons kapitelböcker om Mumindalen vara. Sedan Mumin myllrat in i form av japansk tecknad film, ter sig de ursprungliga Muminäventyren både väl komplicerade och texttäta."

Pia Huss sätter fingret på min rädsla i DN-artikeln "Pippi är på rymmen från sig själv". Jag är ett stort fan av muminböckerna. Men inte av allt som är mumin. Tove Janssons Mumin har, åtminstone under väldigt lång tid, marknadsförts mot folk som varit för unga för att förstå innehållet. Så var det redan innan mumin kom som animerad film. Första gången jag såg "Vem svänger på svansen"-mumin var det som att se någon dö. Om vuxna, som verkligen skulle ha utbyte av filosofin och politiken i muminböckerna, tyckte att mumin var för barn innan - hur skulle då detta påverka den synen? Alla kanter, allt svårt och mörkt bortskuret och överdraget med pasteller. Hu. 

För mig är den egentliga muminpubliken i åldern 12+ och så länge produkterna har kvar den känslan är det ok med mig. Jag tycker att mycket av de sakerna är fina - de som har kvalité och uppenbarligen är granskade av någon som bryr sig om originalet. Men mainstream-merchandisingen har satsat på att förvanska mumin för att locka en åldersgrupp på 3-9 år när de egentligen riktar sig till deras föräldrar och tonåriga syskon. Det går inte ihop. Det är närmast mord. Senaste spiken i kistan är de urdåliga skumgummiböckerna på ICA och Coop. Fula, opedagogiska och ointressanta. Generellt sett är jag emot bokbränning, men detta är inte böcker. De är monsterprodukter. Burn baby, burn.

Jämför originalet:
med:

som sedan utveckaldes till:

Inte samma mumin eller hur? Det förbarnsligas och förbarnsligas vilket gör att när barnen väl är stora nog att uppskatta själva böckerna så är de 1. Less på mumin och 2. De känner inte igen mumin och blir därför skeptiska.
Läs mumin som vuxen. Det är värt det och alldeles annorlunda.

tisdag 14 december 2010

Kickerträningsbibel!



Det var nu alltför längesen jag skrev här! Men nu blir det hundbokhörna.

*Trallalalaa daddedej* (jingel)

Hundbokhörnan (*voff voff*)

Jag har haft ett tag med lite trögt tränande. Inte riktigt vetat vad jag ska göra och hur. Saknat lite pepp och min älskade hund har inte varit helt koncentrerad. Men DÅ blev jag av min fantastiska hundträningsrådgivare tipsad om "Klickerträning för din hund". Den är skriven av Cecilie Køste och Morten Egtvedt som har lyckats med att skriva en rolig, pedagogisk och tydlig bok om klickerträning. Den är också full av exempel och tips och trix att börja använda direkt!

onsdag 29 september 2010

alla dessa tidningar

Jag har stora tidningsproblem den här månaden! Tidningar är ju en av mina stora passioner i livet, så länge jag kan minnas har jag suttit försjunken i en tidning, må det vara Allers, bamse eller Elle. Jag måste ha en tidning att bläddra i annars börjar jag klättra på väggarna! Jag känner mig naken, exposed utan ett ordentligt tidningslager!


Tyvärr är tidingar inte ett billigt nöje, iaf inte om man vill köpa dem med sig hem istället för att tjyvläsa i butiken. =)

tidningar jag vill ha denna månad:
Filter- tidningen som fokuserar på reportage, om sånt man inte visste att man ville veta, verkar ha en stor artikel om världens bästa Håkan Hellström. Överlag väldigt bra lästidning! Lite dyr men räcker länge.

Nylon- amerikansk/brittisk tidning som skriver om populärkultur med en lite mer alternativ aproach. Har ofta temanummer, och denna månads tema är tv. Det numret brukar vara jättebra och är verkligen något för oss som älskar tv. Snordyr tidning tyvärr, tror den ligger på 80-85 spänn nu.

Elle mat & vin- Jag älskar Elle-tidningarna, speciellt de svenska faktiskt. Tyvärr har kvaliteten gått ner de senaste åren på den vanliga svenska Elle, färre egna reportage och mer amerikanska/engelska intervjuer som osar av unken sexism. MEN Elle mat & vin är en fantastisk matporrtidning med vackra bilder och mat som man gärna lagar. Det kommande numret är dessutom ett jubileumsnummer som fokuserar på fest! Whats not to like?! Denna tidning är inte heller gratis.


(ett annat tips är att när man läst ut ett tjockt magasin är de jättebra att använda som skostöd i typ stövlar som annars lätt ramlar ihop på golvet.)

torsdag 23 september 2010

Jag kan inte låta bli...

...har tipsat om Girl GeniusLäserskan men jag måste göra det här också. För bra för att missas! Men se till att ha gott om tid när du börjar läsa, det är en serie som har hunnit långt.

onsdag 22 september 2010

en kommentar som blev ett inlägg

Angående det tidigare inlägget om boklådor.... Det är verkligen klockrent!

För mig personligen var det en stor insikt när jag för några år sen kom fram till att jag faktiskt inte behövde spara alla böcker. Om jag inte gillar en bok finns det ju verkligen ingen anledning att spara den, och om jag gillar den är det ju en god gärning att ge den vidare. Sen behöver man ju inte ge bort alla böcker. En del för att de är helt fantastiska och en del böcker för att de är så vackra, man kan ju också ha nostalgiska band till vissa (som pocketvarianten av Populärkultur från Vittula som jag fick av en charmig norsk utbytesstudent.)


Men del jag ville komma fram till är att jag undrar om PNG skulle vara intresserade av att ha en bokbytarträff?! Även icke-bloggare skulle förstås vara välkomna. =) Jag har en del böcker som jag kan tänka mig att släppa ifrån mig, och de har säkert ni också. Det behöver inte bli så pretto, en kväll hemma hos mig med lite te och böcker som byter ägare....


(vill man göra det lite mer pretto kan vi ju träna på lite bokprat och sälja böckerna lite..... hehe)

tisdag 24 augusti 2010

Bibliotekarie = potentiell superhjälte!

The Oracle/Batgirl är sååå cool. En sann nördförebild. Och det är sant, att vara bibliotekarie/informationsproffs är en väldigt användbar och bra superkraft!


Jag vill ha alla "Birds of Pray" här, nu. Och TV-serien. Genast. Lektion 1024 i tålamod... :-)

lördag 24 juli 2010

att vara eller inte vara nörd under sommaren

"Man skulle ju kunna tänka sig att nördigheten stiger på semestern då det finns gott om tid. Å andra sidan är det sommar, då kanske man gör annat. Å tredje sidan - en gång nörd, alltid nörd?"

Sanna undrar i det tidigare inlägget hur det står till med nördigheten under sommarmånaderna.... jag kände att mitt svar kräver ett eget inlägg:

Såhär långt i mitt liv har jag egentligen inte varit med om så många "riktiga" semestrar. Mellan terminerna har jag nästan alltid arbetat och de gånger jag varit ledig under en längre tid har jag varit utomlands, och jag vet inte hur det funkar för er, men jag förknippar mitt nörderi med vardagsliv (eftersom mina stora intressen är tv, diverse läsning, musik och studentradio). Men som sagt oftast har jag arbetat, och då har det upptagit stora delar av mina vakna timmar (tiden på jobbet, att ta sig dit o hem, förbereda inför jobbet osv.)

Jag har alltså varit ganska trött, vilket lett till att jag mest vill slappa och ägna mig åt inte så aktiva nördgrejer..... alltså jag är nörd under sommaren men på ett slappt sätt. T.ex. så kollar jag på säsong 1 av Mad men när jag inväntar ett kvällspass på jobbet, jag läser Elle och längtar efter höstkläder, jag köper grejer som ska användas till pyssel senare. Just nu orkar jag inte riktigt göra saker som kräver engagemang, planering och arbetsinsats. När jag är ledig vill jag vara ledig till 100%


Jag tror att det slitna uttrycket ladda batterierna ska användas i det här sammanhanget. Jag ägnar de här månaderna till att låta mig varva ner, och börja inspireras. Sen lagomt till början av september kommer jag att vara pigg och entusiastisk. Då kommer jag att längta efter föreningsjobb med radion, storbak, symaskinen och spännande skräckromaner med samhällskritik. Det mesta ansträngande jag orkar med nu är homoerotiken i True Blood, och det är inte så ansträngande =)

måndag 7 juni 2010

My little precioussssss pretty moving picture...


Det finns vissa filmer som jag vill se så gärna att jag klänger mig fast vid dem. Jag vill inte glömma bort dem så jag fokuserar på dem så mycket att det närmast blir tjatigt. Senast sedda sådan film var "The Imaginarium of Doktor Parnassus". Det tog några månader, men sedd blev den och det var värt det (även om jag tyckte att slutet var otillfredsställande). Nu har jag hittat nästa besatthet: Neverwhere. Det är en miniserie, producerad av BBC, och manusförfattare är ingen mindre än Neil Gaiman. Jag gillade boken och blev mycket nöjd av att få reda på att det fanns en filmatisering. I detta fallet är det dessutom så att miniserien kom innan texten. Nu börjar jakten på filmen för denna gång. Jag känner det i mina ben - moahahaaa.

(Det fanns ingen vettig trailer, så det fick bli vad jag hittade...)

onsdag 21 april 2010

min favvonörd

Min absoluta favoritnörd är Annika Norlin, personen bakom Säkert! och Hello saferide. Hon är också utbildad till journalist, har jobbat på radio och har precis blivit publicerad i Umeås novellpristävling!

Jag tror att det bästa med henne är att trots att hon är en sån uppenbar A-människa så är hon samtidigt ganska avig på nåt vis. Jag vet inte om det har att göra med att hon är norrländsk (kommer utsprungligen från jämtland, och de är ju lite speciella... ), men jag vill gärna tro det. För då betyder det att vi har ännu en sak gemensamt...

Hon är nämligen en populärkulturnörd hon också, hennes låttexter kryllar av populärkulturella referenser, och jag får verkligen en känsla att även hon är uppfödd på oboj, limpmackor och efterskolan-tv på femman. Hon ger också en röst åt det lilla utanförskapet, vi som inte var mobbade men kanske inte heller helt med.



Dessutom har hon ju gjort historiens bästa hyllning till den kvinnliga vänskapen!! Just det! Ett klassiskt ämne inom populärkuluren är ju skildringen av manlig vänskap och hur jäkla viktigt den är.... men tjejer som är kompisar för livet, det är ju ointressant, för tjejer pratar bara om killar och relationer.

så, this one goes out to min wifey

torsdag 15 april 2010

Kärleksbrev till Gunnerkrigg Court

Åh. Det är helt underbart! Gunnerkrigg Court has got me by my nose och jag kan inte låta bli att kolla in där lite då och då, trots att jag vet att Tom Siddell uppdaterar Måndag Onsdag och Fredag. Jag vet inte om jag tycker att det är lite eller mycket. Entusiasten i mig vill att uppdateringarna ska vara minst två gånger om dagen medan konstnären i mig är fascinerad över att han får färdigt så många sidor i samma stil som tre i veckan. Och fin är den också! Både färgerna och stämningen talar till mig. Handlingen har många intressanta vinklar och vrår och riktningar, som fortsätter vara logiska och spännande. Det känns aldrig som om nya karaktärer och händelser är i vägen. Å ena sidan vill jag att den ska ta slut för jag vill veta hur det går. Å andra sidan vill jag att den ska fortsätta för evigt så att jag aldrig behöver sluta läsa. Tom Siddell är ett geni helt enkelt och jag är - fast.